Start

Fantasy

SFfantasy

Bibliotek

 

 

Köp våra böcker på Bokbörsen

Våra DVD-filmer på Bokbörsen

Våra  Tecknade Serier på Bokbörsen

 

 

 

 

Science Fiction

Astronomi

Sam J Lundwall - en svensk sf-icon

 

Utgivna Delta-böcker (208 st) 1972-88

Uppsats med korta sammanfattningar av 300 sf-böcker fram till 1977

Böckerna i Kosmos-serien

Böckerna i Linqvist-serien

 

Science Fiction Bokhandeln

Seriefrämjandet

En svensk SF Blog på engelska: Cybermage

Gunn Center for the study of science fiction

Ett förslag till ett basbibliotek från The Gunn

Arthur C Clarke Foundation

The illustrated Jules Verne - en bildsamling med 1000-tals fantastiska orginalillustrationer

1,5 h intervju med Philip K

Locus Magazine

 

Registrerat spel
PLANETARIUM

 
Paul Neave´s Interactive Planetarium - Excellent
 

Atlas of the universe

Full sky view of the constellations, their boundaries, the Milky Way. Stellarium
Celestia is a free downloadable 3D space travel simulator
Plasma universe - Hannes Alfvén - the universe´s known matter consists of 99,99..% plasma.
Secrets of Time - Nicolai Kozyrev
The Electric Universe
Listen to & watch a film about the aurora borrealis
Subquantum Kinetics
   

 

 

 

Ursprunget: Scientific romance

 

Scientific romance is an archaic name for what is now known as the science fiction genre. The term is most associated with the early science fiction of the United Kingdom and the earliest noteworthy use of the term scientific romance is believed to have been by Charles Howard Hinton in his 1886 collection. That said it can also refer to early science fiction from several nations, in particular the works of French writers like Jules Verne and Camille Flammarion.

Brian Stableford in The Science Romance in Britain: 1890-1950 argued that early British science fiction writers who used this term had several significant differences from early American SF writers. They generally underemphasized the role of "heroes", took an "evolutionary perspective", held a bleaker view of the future, and generally had little interest in seeing space as a new frontier. On the issue of heroes several novels by H. G. Wells have the protagonist as nameless or powerless before natural forces. The evolutionary perspective can be seen in tales involving long time periods. Two examples of that being The Time Machine by Wells and Star Maker by Olaf Stapledon. Even in Scientific Romances that did not involve vast stretches of time the issue of whether mankind was just another species subject to evolutionary pressures could arise. This can be seen in parts of The Hampdenshire Wonder by J. D. Beresford and several works by S. Fowler Wright. On space in C. S. Lewis's Space Trilogy took the position that "as long as humanity remains flawed and sinful, our exploration of other planets will tend to do them more harm than good." That stated most Scientific Romance authors simply had little interest in the topic. As for the bleakness it can be seen in some of the works by all of the above as humanity was deemed flawed either because of original sin or, much more often, because of biological factors inherited from ape ancestors.

That stated the term was used in these eras for stories that might not fit Stableford's thesis. The period he discussed did have British science fiction that reveled in adventures in space and held an optimistic view of the future. Related to this by the 1930s there were already British authors, like Eric Frank Russell, who intentionally wrote "science fiction" for American publications. At that point British writers who used the term "scientific romance" did so because they were either unaware of science fiction or chose not to be associated with it.

After World War II the influence of American science fiction caused the term "Scientific Romance" to lose favor. This was helped by the fact that few writers of Scientific Romance considered themselves to be "Scientific Romance" writers. Instead they viewed themselves just as writers, or on occasion scientists, who sometimes wrote Scientific Romances. That stated the influence of the Scientific-Romance era writers remained in British science fiction and also had some impact on the American variety.

The term however has had a revival, of sorts, starting in the late 1970s. It began to be used for eccentric, usually but not always British, science fiction that intentionally reflects a Victorian era or Edwardian period mentality. Christopher Priest (English novelist) used or alluded to "scientific romance" in novels and is a member of the H. G. Wells Society. The contemporary use of the term also includes authors who, like the original "Scientific Romance writers", do not consider themselves to be science fiction or scientific romance authors. For example English historian Ronald Wright wrote the Wells pastiche, or homage, A Scientific Romance: A Novel.[1] The modern use of the term could also be viewed as relational to Steampunk, but with important differences. As a rule modern "scientific romances" take a more nostalgic or romanticize view of the era and often involve the future rather than the past. The future in such works is simply based on Victorian or Edwardian sensibilities. Modern Scientific Romances are also not of any form of "punk" or cyberpunk ethos.

 

 

 

Trots att många har försökt så har ingen lyckats prestera någon definition av genren som övertygar. Detta kan antagligen förklaras med den oerhörda bredd som genren har fått. Där finns allt från tunga verk som lodar i det mänskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nästan sagolika berättelser som inte sällan gränsar till fantasy, och därtill en hel uppsjö med kioskpocket-kultur samt rena såpor i rymdmiljö. En av de som lyckats bäst är nog författaren och kritikern Damon Knight som sagt "Science fiction är det jag pekar på när jag säger 'science fiction'." Dock har inom science fiction utvecklats några undergrupper, som har en del karakteristiska drag gemensamt. Det är dels cyberpunken och dystopierna; dessa två har en del gemensamt, men skiljer sig ändå på en del viktiga punkter.

Bildat av de engelska orden science, vetenskap och fiction, skönlitteratur; termen (från början scientifiction) myntades av den till USA invandrade luxemburgaren Hugo Gernsback i början av 1920-talet. Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter.

Ett centralt begrepp inom sf är den känsla som på engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig när man träffar på riktigt bra sf. Den närmaste svenska parallellen är när man häpnar över något som är oväntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" är ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till framstående författare i genren.

Historia

Föregångare

Att skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt har alltid fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, eller fabler med talande djur finns från väldigt tidigt i den skrivna historien, och ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom till exempel ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning.

Vändningen började i och med upplysningstiden och senare industrialiseringen. Bland verk från denna tiden finns Francis Bacon's Det nya atlantis som är en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergerac's Resa till månen.

1800-talet

Med den industriella revolutionen började så sakta växa fram vad vi idag skulle kalla science fiction. En av de första, och kanske den mesta kända, böckerna är Mary Shelley's Frankenstein, som beskriver en rädsla för vad den nya industrialismen ska föra med sig.

Jules Verne skrev många science fiction-romaner.                

Förstora

Några decennier senare börjar en fransman, Jules Verne, sin litterära bana, och snart ser en mängd klassiker, som Från jorden till månen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna är speciella inte bara för den spridning de får, utan även för den positiva syn på framtiden som de har.

I slutet av decenniet börjar H G Wells skriva och introducerar en mängd nya idéer som kommer att ge inspiration till många nya författare.

Samtidigt ser ett nytt medium, som kommer att få stor roll, dagens ljus, nämligen filmen.

Det tidiga 1900-talet

1903 kommer den första långfilmen som är en filmatisering av Jules Vernes Från jorden till månen. Flera magasin blir mer och mer inriktade på science fiction. Första magasinet som i hög utsträckning ägnar sig åt genren är svenskt, Hugin (tidning). Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920.

Karel Čapek skriver 1920 boken R.U.R., där han är den första att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare.

Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende på en stark magasinkultur. Det första mer betydande magasinet var Amazing Stories som gavs ut från 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasinet som namnet Science Fiction, ursprungligen scientifiction skapades. Beteckningen fick snart stor spridning.

Guldåldern

Tiden kring andra världskriget ses ofta som genrens (litterära) guldålder. År 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kända författarna. Åren före hade både Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för många av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, där John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgången var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som ännu var mycket teknikoptimistisk.

1940 kom Karin Boyes bok "Kallocain", en mörk framtidsskildring som påminner mycket om det senare verket "1984" av George Orwell. Titeln anspelar på ett gift som får folk att säga sanningen.

Under 1950-talet mörknade tonen något, och från filmbranschen kommer nu en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden Värld och Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still).

I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde på en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker från utomjordingar.

THE NEW WAY

Ursula K. LeGuin skrev feministisk science fiction. Hennes websida. Gå till. Länkar

Samhällsförändringar lämnar sällan litteraturen opåverkad, och så även på 1960-talet. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, så är det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta är inte längre nya teknik utan nya samhällen.

Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet och 2001 - ett rymdäventyr (2001 - A Space Odyssey).

1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, (som skrev fantasy och annan högklassig sci-fi också) Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley.

Cyberpunk

På samma sätt som tämjandet av atomkraften fick en generation författare att skriva om atomdrivna farkoster, atomtandborstar och atomvapen fick det ökade datoranvändandet en ny generation författare att skriva om ett nytt högteknologiskt samhälle där information är A och O.

Till skillnad från tidigare science fiction som gärna förlagt handlingen långt fram i tiden rör vi oss här i en tid nära vår egen. Bland de främsta författarna finns William Gibson och Bruce Sterling.

New Weird

Författare av spekulativ fiktion har den senaste tiden gärna velat stiga utanför genre-begränsningar och sudda ut gränser mellan fantasy, science fiction och skräck. Vanligt är också lek med genrernas konventioner och klicheer. Att dessa genrer inte setts som "riktig" litteratur ifrågasätts ofta. Kända författare som anses företräda New Weird är Neil Gaiman, M John Harrison, China Mieville och Alastair Reynolds.

Teman

Alternativ historia

Behandlar vad som skulle hänt om inte det som hände hade hänt.

Kända böcker: Mannen i det höga tornet

Civilisationens undergång [redigera]

Efter att det fällts atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 blev denna del av science fiction allt starkare.

Kända filmer: Flykten från framtiden

Försvunna världar

Framförallt inom tidig science fiction var det ett populärt tema att finna gamla försvunna civilisationer, som Atlantis. I mer modern tappning finns varianten där huvudpersonerna finner lämningar av gamla utomjordiska civilisationer, till exempel i filmen Förbjuden Värld och i Frederik Pohls bok Stjärnporten.

Informationteknologi/Cyberpunk

Kända böcker: Neuromancer

Kända filmer: Blade Runner , Gräsklipparmannen, Johnny Mnemonic

Se även Cyberpunk

Hjältar

Den enda science fiction som fått någon större utbredning i serietidningarna är seriehjältarna, som ofta är superhjältar.

Kända filmer: Blixt Gordon (1980), Judge Dredd, Stålmannen (1978)

 

Humor

Då de flesta science fiction-författare antingen varit naturvetare/tekniker eller "vanliga" författare som använt framtiden som bakgrund för sina händelser och sin samhällsanalys, så har humorn inte haft någon framträdande roll inom science fiction. Det finns dock undantag, den kanske mest kända boken bland icke inbitna science fiction-fans, Liftarens Guide till Galaxen, är ett sådant exempel. I boken driver Douglas Adams med allt inom science fiction-genren. Det har även gjorts ett antal mer eller mindre humoristiska filmer, i allmänhet dessvärre av lägre kvalité.

Kända böcker: Liftarens guide till galaxen

Kända filmer: Sjusovaren, Dark Star, Mars Attacks!, Det våras för rymden och Galaxy Quest.

Kända TV-serier: Red Dwarf, Futurama

Manga

Manga/Anime är egentligen ett mycket vidare begrepp, än vad som beskrivs nedan, då det omfattar alla tecknade serier.

Kända filmer: Akira (1987), Ghost in the Shell

Robotar

Tanken på en människa utan själ är urgammal och har färgat synen på robotar både inom science fiction och samhället i stort.

Med Karel Čapeks bok R.U.R. (1920) får roboten sitt namn, efter tjeckiskans ord för slav och i filmen Metropolis (film) (1926) ser vi den på film, som ett slags mänsklig plåtniklas.

Attityden är ofta negativ, men när Isaac Asimov i Jag, Robot (1951) formulerar robotologins tre lagar, som ska hindra en robot från att orsaka skada, så är det början på en förändring där robotarna kan vara både "goda" och "onda".

I Förbjuden Värld (1956) ser vi de tre lagarna användas i praktiken av filmens robot Robbie. Att robotar inte alltid beter sig som det är tänkt framkommer i 2001 - ett rymdäventyr (1968), där rymdskeppets dator, HAL 9000, drabbas av nervsammanbrott och nästan lyckas döda hela besättningen. I Star Wars (1977) ser vi robotar som mest av allt är mänskliga, till skillnad från Terminator (1984) där de förklarat krig mot oss. I A.I. - Artificiell Intelligens (2001) slutligen så är robotar människor.

Kända böcker: Jag, Robot (1951), R.U.R. (1922)

Kända filmer: A.I. - Artificiell Intelligens (2001), Förbjuden Värld (1956), Robocop (1987), I, Robot (2004), 2001 - ett rymdäventyr (1968)

Kända TV-serier: Battlestar Galactica (1978, 2003), Stargate SG-1

Rymden

Från den tid då Percival Lowell såg kanaler på Mars blev det populärt att skriva om marsianerna som bodde där. Bland de som redan i slutet av 1800-talet skrev om Mars finns H G Wells med Världarnas krig och Kurd Laßwitz med På två planeter. Ibland beskrevs invånarna som blodtörstiga, som när de anfaller jorden, men det förekommer även ofta att de ses som en äldre, visare art, liksom som en enbart en intressantare kuliss för olika händelser. Så länge inga rymdsonder undersökt Mars var detta fullt tänkbara scenarier, men när det visade sig att Mars var mer eller mindre sterilt blev det tvunget att omvärdera. Istället blir nu temat människor på Mars, antingen som pionjärer som utför den första Marslandningen eller som kolonialister strävande efter frigörelse från Jorden.

Kända böcker: Världarnas krig, På två planeter, Invasion på Mars, Röda, Gröna och Blå Mars

Kända filmer: Mannen från Mars (1951), Total Recall (1990), Mars Attacks! (1996)

Rymdopera

Ett vanligt förekommande tema inom Science Fiction är att man använder en handling liknande den i övrig litteratur. Genom att låta den utspela sig i rymden, gärna i en avlägsen framtid kan man "blåsa upp" den bakgrund som filmen eller boken utspelar sig i, och därigenom få en pampigare effekt. I stället för att tala om länder så är det planeter eller planetsystem som gäller, storstaden byts ut mot hela stadsplaneter o.s.v. Mest skickligt är detta antagligen gjort i Star Wars där Georg Lucas inspirerade av kultur och arkitektur runt om jorden skapar en storslagen upplevelse. Alastair Reynolds har skrivit Rymdopera som till skillnad från Star Wars o.dyl. är "hård" science fiction ("hård" avser här vetenskaplighet - Reynolds själv definierar "hård" science fiction som skönlitteratur som hanterar vetenskap, och som inte beskriver uppenbara omöjligheter: alltså inga helikoptrar på månen!)

Kända böcker: Stiftelseromanerna

 

Kända filmer: Det femte elementet (1997), Star Wars (1977), Star Wars: Episod V - Rymdimperiet slår tillbaka (1980), Star Wars: Episod VI - Jedins återkomst (1983)

Kända TV-serier: Star Trek

Utomjordingar

Den första kända boken där utomjordingar landar på Jorden är Micromégas av François Voltaire som kom ut 1752. Berättelsen handlar om Micromégas, en 32 kilometer lång jätte som blivit utvisad från sin hemplanet. När han reser genom solsystemet träffar han på den två kilometer långa dvärgen Saturnus och tillsammans besöker de jorden. Eftersom de är så stora, får de uppfattningen att Jorden är obebodd, men tillslut lyckas de med hjälp av förstoringsglas upptäcka människor.

Att utomjordingar anfaller jorden förekommer redan i tidig Science Fiction. Bland de mest kända exemplen finns H G Wells Världarnas krig, där teknologiskt överlägsna marsianer anfaller jorden.

Både Voltaire och H G Wells var aktiva i samhällsdebatten; även om böcker rör utomjordingar så handlar det egentligen om hur vi människor beter oss, och bör bete oss, mot varandra.

Under 50-talet blev temat särskilt populärt, detta ofta sett som ett resultat av dåtidens rädsla för att Sovjetunionen skulle anfalla USA.

Kända böcker: Micromégas (1752), Världarnas krig (1898)

Kända filmer: Alien (1979), Aliens (1986), E.T. (1982), Närkontakt av tredje graden (1977), Rovdjuret (1987), Rovdjuret 2 (1991), Världsrymden anfaller (1956), Världsrymden anfaller (1978)

Omnipotenta utomjordingar [redigera]

Tidsresor

Genom att låta en person resa i tiden kan författaren på ett enkelt sätt skildra två skilda eror. Dock har många tidsresor kommit att handla antingen om att förhindra att en framtid ska bli verklig, eller att råka förändra det förflutna så att ens egen nutid blir annorlunda, via den s.k. farfarsparadoxen.

Kända böcker: Tidmaskinen

Kända filmer: Demolition Man , Terminator, Tillbaka till framtiden

Kända TV-serier: Doctor Who , Time Tunnel, Time Trax

Utopier/Dystopier

Sin största påverkan har genren kanske haft genom de dystopiska framtidsvisioner som skilda författare har gett uttryck för. Genom att driva utvecklingen i till spets och yttersta konsekvens får författaren ett starkt vapen. Med 1984 varnade George Orwell för riskerna för ett storebrorssamhälle, Ray Bradbury kunde i Fahrenheit 451 varna för riskerna med ett alltmer strömlinjeformat mediesamhälle och Aldous Huxley beskriver i Du sköna nya värld farorna av att driva gentekniken till sin spets.

Kända böcker: Du sköna nya värld (1932), Kallocain (1940), 1984, Fahrenheit 451

Kända filmer: Brazil (1985), A Clockwork Orange (1971), THX 1138 (1971)

Från Wikipedia

 

Start

 

 

sffantasy@bredband.net

Köp våra böcker på Bokbörsen

Våra DVD-filmer på Bokbörsen

Våra  Tecknade Serier på Bokbörsen